Dagens Reflektion: no 4 – Teknokratin
Förra veckan var uppfylld av seminarier. Det mest värdefulla jag fick ut av veckan var en samling negationer, dvs några viktiga avståndstaganden, saker jag inte vill ägna min framtida forskning åt. Jag vill inte gå in närmare på de negationerna utan i stället försöka vända på dem och skapa en framåtkraft. Innebörden som destillerades fram känns så pass energifylld att jag kan använda den som ärende-förklaring för hela min forskningsgärning:
… att skapa berättelser som motverkar teknokratins värdesystem …
En inte helt orelaterad fråga omtalas i en artikel i det senaste numret av Forskning och Framsteg som damp ned i brevlådan idag:
Artikeln heter Därför sitter vi fast i bilismen och författaren är Gunnar Falkemark från Göteborg, Statsvetenskap på Göteborgs Universitet. Artikeln säger väl inte så mycket utöver den gängse erfarenhetsmässiga forskningsbasen i sociala vetenskaper, men den är intressant och kort – vilket kanske är värden i sig…
Uppdatering: Se efterföljande reflektion för en början till en utredning om det där med teknokrati.


Vad menar du med “teknokratin”?
Peter Ekdahl
2009-02-17 at 9:13
Haha Peter, det har jag sparat till en kommande reflektion. Får se om jag hinner med det idag kanske…
Peter Giger
2009-02-17 at 9:49
Svårt ord, jag undrar om jag inte är ute och cyklar här. Min mening är nog den avslutande meninging i Nationalencyclopedins text nedan – men de kan vara för… tja.. nåt:
teknokrati (eng. technocracy, av teknik och den grekiska efterleden -krati´a ‘välde’, av krate´ō ‘härska’), tekniker- eller expertvälde. Begreppet blev känt i USA under depressionen i början av 1930-talet, då den s.k. teknokratrörelsen väckte stor uppmärksamhet. Dess grundtanke var att den tekniska utvecklingen skapat en väldig produktionskapacitet som inte utnyttjas, eftersom arbetarnas låga löner ger för svag köpkraft, vilket leder till överproduktion och arbetslöshet. Därför ville man ersätta rådande ekonomiskt system med en samhällsorganisation där tekniska experter styr produktion och konsumtion. Rörelsen, som även möttes av intresse från bl.a. syndikalister i Sverige, förlorade i anslutning från slutet av 1930-talet. Idag används termen som en kritisk benämning på ett expertvälde som särskilt yttrar sig i en tro att man med teknik kan mer än kortsiktigt forcera naturliga begränsningar.
Peter Giger
2009-02-17 at 10:59
[...] här artikeln var en reaktion på förra reflektionen och Peters fråga i kommentaren “vad jag menar med teknokrati”. Jag är inte säker på [...]
Dagens Reflektion: no 5 - Det goda samtalet « Peter Giger
2009-02-17 at 13:02