Kunskap är en illusion vi delar med andra. Illusionen ändras beroende på vilket verktyg vi ser på illusionen…
Kommunikation är sättet vi konfirmerar att vår kunskap är densamma som andras kunskap. Visdom ökar inte utan får bara andra skepnader.
Allt vi säger och gör har värde. Ditt värde är inte detsamma som andras. Det som är gott för en kan vara ont för en annan. Vi sätter alltid kunskapen i relation till oss själva och andra.
När vi går från oss själva närmare vi oss andra och tvärtom. Två drakar som slåss. I kampen och varat finner jag att kunskap är en väv i livet som berikar vårt liv. Det kan inte vara något mer eller utvecklas utan är väven som gör det möjligt att kommunicera om illusionen vi kallar verklighet.
Väven kan inte utvecklas, men vår upplevelse av verkligheten. Det är hur du väljer att ta till dig livet och kommunicera om det.
Det du inte kan uppleva existerar inte i din verklighet annat än som en kunskapsväv som du skapat tillsammans med andra för att förstå en verklighet trots att du själv inte kan uppleva det utan indirekt.
Du kan näppeligen mäta temperaturen direkt på solens yta eller känna den. Det går att abstrakt skapa kunskap om det för att förstå en verklighet du inte kan uppleva. vi skapar kunskap som kan vara av värde för oss att förstå verkligheten.
Nonsens såsom Luckys harang i väntan på Godot kan verka sakna mening, men kan ha ett emotionellt värde och därför en del i att förstå verklighetn.
Alla semantiska konstruktioner tillhör din verklighet. När du sätter ord och kommunicerar det i ord eller tanke så är det en del i din verklighet…
” …vi skapar kunskap som kan vara av värde för oss att förstå verkligheten” – kunde vara skrivet av Richard Rorty eller John Dewey. Instämmer fullt Bengt. Men kunskapsbegreppet är knepigt, underbetydelsen blir något statiskt och ackumulerbart. Jag vill använda ordet ‘lärande’ eftersom det är ett “process-ord”. Fysikerna har “lärt” sig att temperaturen på solens yta är 5500 C eftersom det är den siffra som tycks fungera bäst i sammanhanget. För mig är det bara en siffra som är sammanbunden med fysikernas praktik och den fungerar även för mig – men för en icke-fysiker som mig skulle i princip alla sifrror ha fungerat. Sunt förnuft har inte mycket att säga mot en utsaga från en vetenskaplig läroprocess.
Kunskap är en illusion vi delar med andra. Illusionen ändras beroende på vilket verktyg vi ser på illusionen…
Kommunikation är sättet vi konfirmerar att vår kunskap är densamma som andras kunskap. Visdom ökar inte utan får bara andra skepnader.
Allt vi säger och gör har värde. Ditt värde är inte detsamma som andras. Det som är gott för en kan vara ont för en annan. Vi sätter alltid kunskapen i relation till oss själva och andra.
När vi går från oss själva närmare vi oss andra och tvärtom. Två drakar som slåss. I kampen och varat finner jag att kunskap är en väv i livet som berikar vårt liv. Det kan inte vara något mer eller utvecklas utan är väven som gör det möjligt att kommunicera om illusionen vi kallar verklighet.
Väven kan inte utvecklas, men vår upplevelse av verkligheten. Det är hur du väljer att ta till dig livet och kommunicera om det.
Bengt
2009-04-28 at 14:25
Bra Bengt… du nämner verkligheten. Finns det någonting som inte tillhör verklighetens väv?
Peter Giger
2009-04-28 at 15:54
Det du inte kan uppleva existerar inte i din verklighet annat än som en kunskapsväv som du skapat tillsammans med andra för att förstå en verklighet trots att du själv inte kan uppleva det utan indirekt.
Du kan näppeligen mäta temperaturen direkt på solens yta eller känna den. Det går att abstrakt skapa kunskap om det för att förstå en verklighet du inte kan uppleva. vi skapar kunskap som kan vara av värde för oss att förstå verkligheten.
Nonsens såsom Luckys harang i väntan på Godot kan verka sakna mening, men kan ha ett emotionellt värde och därför en del i att förstå verklighetn.
Alla semantiska konstruktioner tillhör din verklighet. När du sätter ord och kommunicerar det i ord eller tanke så är det en del i din verklighet…
Bengt
2009-04-28 at 17:49
” …vi skapar kunskap som kan vara av värde för oss att förstå verkligheten” – kunde vara skrivet av Richard Rorty eller John Dewey. Instämmer fullt Bengt. Men kunskapsbegreppet är knepigt, underbetydelsen blir något statiskt och ackumulerbart. Jag vill använda ordet ‘lärande’ eftersom det är ett “process-ord”. Fysikerna har “lärt” sig att temperaturen på solens yta är 5500 C eftersom det är den siffra som tycks fungera bäst i sammanhanget. För mig är det bara en siffra som är sammanbunden med fysikernas praktik och den fungerar även för mig – men för en icke-fysiker som mig skulle i princip alla sifrror ha fungerat. Sunt förnuft har inte mycket att säga mot en utsaga från en vetenskaplig läroprocess.
Peter Giger
2009-04-28 at 19:54